Djupt (nåja, inte så överdrivet djupt faktiskt) under staden finns en gammal tunnel med namnet Victoria Tunnel. Tunneln är 3,9 km lång och stod färdig 1842, efter knappt tre års byggtid. Poängen med tunneln var att underlätta transporten av kol från det dåvarande kolbrottet vid Spital Tongues (endast ett stenkast från Richardson Road där jag bor) till hamnen nere vid floden, där det fraktades vidare på skepp. Tunneln gjordes precis tillräckligt bred för att ett järnvägsspår skulle få plats däri, och kolet fraktades på vagnar. Victoria Tunnel följer terrängen höjdmässigt och sluttar från den övre änden till den nedre (den totala höjdskillnaden mellan tunneländarna är 68 m), vilket gjorde att de fullastade kolvagnarna kunde rulla för egen maskin ner till hamnen, för att sedan dras tillbaka upp med hjälp av en lång ångmaskindriven vajer.
När kolbrottet lades ner 1860 p.g.a. bristande lönsamhet övergavs tunneln, efter att ha använts i enbart 18 år. Den stod därefter öde fram till andra världskrigets utbrott, då tunneln rustades upp och användes som skydd för befolkningen undan tyskarnas flygbombningar. Det gamla järnvägsspåret täcktes med betong för att underlätta vistelsen för människor, och bänkar och sovbäddar installerades i delar av tunneln. 9000 människor kunde maximalt vistas i Victoria Tunnel samtidigt.
Tunneln är av förklarliga skäl ganska mörk, så det var svårt att få till bra bilder.
Märken i betongen efter sängben avslöjar var bäddarna och bänkarna stod under andra världskriget.
En liten kanal rinner längs med större delen av tunnelgången.
Toalettmöjligheterna under kriget var inte överdrivet fräscha. Hinken är ett original.
2 kommentarer:
Jävlar! Coolt! ska genast bege mig ner i Oxfords underjord i jakt efter fler tunnlar!
Kan inte ha varit så himla mysigt att bo där nere precis...
Skicka en kommentar